Varma mackor

Alva är sju år och full av existentiella funderingar. Även om hon har en ganska tydlig bild av hur världen förmodligen funkar, så är hon mer än öppen för diskussion. Problemet är bara att hitta någon att diskutera med.

När hon hjälper Storebror att göra varma mackor, passar hon på att diskutera med honom, men det blir rätt så ensidigt. Även om Mamma då och då slänger in en kommentar i förbifarten när hon flackar förbi och letar viktiga papper i bakgrunden, så är det är mest för att hävda sin egen åsikt, inte utbyta idéer. Storebror sväljer suckar och säger inte mycket alls. Vid middagsbordet försöker Mamma, Pappa och Storebror till en början låta Alva vara med på ett hörn i middagskonversationen, men börjar snart prata över hennes huvud igen.

I skolan har de börjat med Religion och får läsa sagor ur Barnens Bibel, sagor som väcker hur mycket funderingar som helst. Men efter sagostunden ska barnen rita vad de fått lära sig, inte ifrågasätta det och sätta sig på tvären. Alva som visst är tvär av naturen, försöker ändå, men
Fröken säger åt henne att vara tyst, och blir mindre och mindre tålmodig med henne för varje lektion.

Om kvällen, mellan middag och läggdags, brukar Alva stå med tårna pressade mot tröskeln till Storebrors rum, eftersom hon inte får komma in, och kika genom dörröppningen på vad han mekar med. Samtidigt fortsätter hon sina funderingar och fastän Storebror indikerar att han lyssnar så är det svårt att avgöra då han varken bidrar med egna åsikter eller någon
bekräftelse på Alvas heller.

I skolan växer spänningen mellan Alva och Fröken successivt tills den slutligen exploderar i deras ansikten. Under middagen den kvällen är Alva ovanligt tyst. Och vid Storebrors tröskel börjar hon sakta fundera över det som har hänt, för att bearbeta och förstå sig på. När hon funderat klart har Storebror vänt sig om och det är som att han ser henne för första gången. Sedan säger han att hon får kliva över tröskeln och komma in.