Q&A med kortfilmskonsulenterna

Under Uppsala talangdagar 2012 gavs möjlighet att ställa frågor direkt till konsulenterna som beslutar om de största stöden till svensk kortfilm: Helena Ingelsten på SVT kortfilm och Andra Lasmanis, kortfilmskonsulent på svenska Filminstitutet. Deltagarna i Uppsala talangdagar tog chansen och här har vi samlat de viktigaste frågorna för att fler ska kunna ta del av informationen.
HELENA INGELSTEN har varit på SVT i tre år. Innan dess har hon pluggat dramaturgi och manus, jobbat som skådespelare och hon är också utbildad journalist. Helena berättar att SVT gör 12-15 samproduktioner per år och ungefär liKa många inköp vilket innebär att de betalar för en färdig film, priset sätts då per minut. Dessutom gör SVT satsningar tillsammans med SFI, som till exempel ”Nittiotalisterna” och ”Kvinnan i mitt liv”, och de senaste åren julkalendrar med kortfilmer. SVT samproducerar kortfilm upp till 15 min och köper in upp till 20 min. Anledningen till längdgränserna är att pengarna styrs av vilka ”luckor” som finns i tablån. De är oftast 15, 10 eller 5 min eftersom de infaller före eller efter längre program med fasta längder.
ANDRA LASMANIS har sin bakgrund inom stillbildsfoto. Hon utbildade sig till filmfotograf på DI (idag STDH) och har jobbat som filmfotograf på kort- och långfilmer. Hon har gjort en egen guldbaggebelönad kortfilm och undervisat i filmfoto. 
Andra inleder med att berätta att stöd för kortfilm inte bara kan sökas hos henne, utan även hos konsulenterna för dokumentär och barn/ungdom. Man kan dock inte söka till flera konsulenter med samma projekt utan man måste göra ett val.
Hos SFI är kortfilmen inte begränsad i längder som t ex 15 min. Allt som är kortare än långfilm kan räknas som kortfilm, men fokus ligger på det korta berättandet. Om man inte räknar novellfilmssatsningen och de tematiska samarbetena med SVT så ligger SFI:s kortfilmsbudget på 9-10 miljoner per år. Pengapotten varierar lite eftersom den styrs av hur bra svensk film går på bio. Varje köpt biobiljett ger pengar tillbaka in i produktionsstödspotten.
När ska man egentligen söka stöd?
SVT går sällan in i utvecklingsskede, utan går in med en större summa i projekt som har manus och/eller projektbeskrivning klar. Är man nästan helt klar med sin film blir det oftare ett förköp. SVT försöker ge svar inom en månad.
Hos SFI är det lite olika. Andra berättar att hon har valt att satsa på produktionsstöd, inte så mycket på utvecklingsstöd. Undantaget är animation som ofta behöver utvecklas en del innan det går att ta produktionsbeslut, och animation är tidskrävande att utveckla. SFI kan ge produktionsstöd ända till dagen innan premiär, detta förväxlas ibland med att det finns ett speciellt ”efterhandsstöd” men så är det inte, det är produktionsstöd som ges även då filmen är inspelad och snart ska ha premiär. SFI har sex veckors handläggningstid.

Hur mycket ska man höra av sig?
Både Helena och Andra är överens här. Man ska höra av sig tycker de, söka pengar för sina projekt. Man kan också söka igen med samma projekt, efter avslag, om projektet har utvecklats, förändrats eller förtydligats.

Får man vara sin egen producent?
SVT: ja.
SFI: ja för kortfilm. Men rekommenderar att man har en producent. Annars måste man verkligen sätta sig in i budget och ansökan.

Krävs ett manus?
Båda: Ja, om det är en manusbaserad spelfilm. Andra tillägger: 
-Men nyligen sa jag till ett team ”Jag tycker ni är bättre än manuset”. Jag gav dem stöd och fria händer för att jag litade på deras förmåga, men jag tydliggjorde att manuset behövde bearbetas.
Det ingår nämligen i SFI:s uppdrag att bidra till talangutveckling och utveckla projekt, alla filmer måste inte bli klara eller jättebra.
SVT däremot, är strängare. Helena:
-Går vi in vill vi verkligen att just den här filmen ska bli av.

Hur söker man rent konkret?
Varken Andra eller Helena tar möten innan en ansökan kommit in. Först måste man skicka ansökan, sen blir det möte om de är intresserade. Hos SFI finns en mall för ansökan på hemsidan och den måste man använda. Till SVT kan man lättast skicka sin ansökan per mejl.

Är det bara inom novellfilmssatsningen man kan göra novellfilm?
-Nej, t ex GLÄNTAN (Peter Grönlund) och KILLING THE CHICKENS TO SCARE THE MONKEYS (Jens Assur) gjordes utanför novellfilmssatsningen, de sökte men kom inte med och fick sedan stöd för sina kortfilmer i novellfilmsformat.

Vad är skillnaden mellan stöd och samproduktion? 
– SVT äger en del av filmen som samproducent.  Vi vill ha en dialog under processen, se en grovklippt version till exempel, och uppstår problem längs vägen vill vi vara med och besluta om hur man går vidare, säger Helena.

Hur mycket kan man söka från SFI?
-Det är svårt att säga, tycker Andra. Varje film har sin budget men alla beslut ligger ute på hemsidan, inget är hemligt. Gå in och titta!

Hur påverkar SVT Play och webvisningar TV:s slottänk?
-Våra kortfilmsjulkalendrar är exempel på att webben ger möjlighet för nya format som hittar en ny publik. Det pågår diskussioner inom SVT och kortfilmsredaktionen kämpar internt för att skapa mer utrymme åt kortfilmen. I vår får filmerna som gjorts inom ”Nittiotalisterna” en jättefin slot (visningstid) mellan ett stort dramaprojekt och den populära serien True Blood kl 21.45.

Hur tänker ni kring teman för novellfilm?
-Bakgrunden var att vi kände att det gått lite i stå, så vi ville testa om teman skulle ge ny energi, säger Andra.
-Jag står för att vi styr detta, för vi kände starkt till exempel att vi behövde se fler kvinnor gestaltas, eller se hur Sverige mår idag (årets tema). Men var beredda på att det kan förändras igen inom kort!

Vad tittar ni på mer än manus?
Helena:
-Att det är en realistisk plan, team, budget, för det specifika projektet. Att man visar att man tar ansvar för hela sin produktion. Hos oss är det en grupp som bedömer inkomna förslag.
Andra:
-Det är svårt att sätta fingret på för det är ju personligt, vilket har både för- och nackdelar. Även som konsulent måste man ta ansvar för vilka projekt man väljer och det är därför man inte får sitta för länge som konsulent hos SFI.
Andra berättar också att hon verkligen läser cv:n, att det inte bara är formalia.
-Jag försöker skapa mig en bild av personen som ska göra filmen, vem är du, vad har du påverkats av, vad har du gjort tidigare, var kommer du och din historia ifrån.

Vilka förändringar är på gång framöver?
Hos SFI förändras en hel del. Det kommer inte finnas en speciell konsulent för barn- och ungdomsfilm, det blir mer pengar till dokumentär och det kommer en ny konsulent för kortfilm eftersom Andra slutar till årsskiftet.

Vad önskar ni i framtiden av kortfilmen?
Helena:
-Vi tycker det är dags för kortfilmen att få högre tittarssiffror! Därför försöker vi placera den på så bra tablåtider vi bara kan.
Andra:
-Jag önskar också att fler ville se all kortfilm som görs för vi har jättemycket fin kortfilm i Sverige, väldigt olika filmer och så ska det vara.
Andra berättar att hon är stolt över lunchbion hon skapat på Filmhuset där det en dag i veckan visas gratis kortfilm under två timmar.
-Det är så roligt, jag står där vid restaurangen och föser personligen in dem i biosalongen, ”svartrockarna”, kavajfolket, de försöker titta bort men jag ger mig inte.

Eftersom Andra snart efterträds av en ny konsulent, i skrivandes stund inte offentliggjort vem, så är det nu bättre att slipa vidare på sin ansökan och söka efter årsskiftet eftersom SFI har en handläggningstid på sex veckor. Varje konsulent ansvarar för en egen budget som de avslutar innan de slutar sin tjänst. Det betyder att man måste söka direkt till respektive konsulent. Andra lämnar inte över ansökningar hon inte hinner med eller inte har pengar till, till sin efterträdare utan ger avslag och sedan är man välkommen att söka på nytt hos den nya konsulenten.
Nedtecknat av Karin Ekberg, under Uppsala kortfilmfestival 2012