Producentrollen diskuteras

November har varit producenternas månad. Först ut var Filmrummet med en diskussion om producentens roll gentemot upphovsmän och bransch, M:Dox tog vid med ett samtal om kreativa dokumentärproducenter. I panelen satt Anna Byvald som driver det egna bolaget Silverrosa film, Tobias Jansson, producent på Story och Magnus Gertten, Malmöbaserad producent på Auto Images.

Magnus bolag Auto Images "gräver där de står". De har en stark lokal förankring i Skåneregionen som märks i filmerna de gör, en av de senaste Hoppets hamn. De följde också Zlatan i början på hans karriär, innan någon visste att han skulle bli superstjärna.

Story är ett filmkollektiv med flera delägare: David Aronowitsch, Hanna Heilborn, Göran Olsson och Mia Engberg. Tobias är anställd producent. Alla regissörer knutna till Story har egna bolag och jobbar mycket med andra saker; seminarier, undervisning mm. Bolaget producerar också andras filmer och då väljs projekten genom ett verkställande utskott, cirka en gång i månaden. För att gruppen ska säga ja behöver projektet uppfylla följande:
-element av samhällsdaning, att idéen tar spjärn mot ngt i samhället
-estetisk kvalitet
-tydlig personkemi med Story

Anna Byvald har sin bakgrund inom konsten och har profilerat sitt bolag Silverrosa genom att göra filmer i gränslandet mellan konst, dokumentär och fiktion. Upphovsmännen hon jobbar med är ofta mångkonstnärer. Anna ser sig som en länk mellan regissör och publik. Hon försöker bygga en struktur kring varje regissör som så småningom leder till att dess film hittar sin publik.

Tobias beskriver hur viktigt det är med en stabil verksamhet för att våga plocka upp nya idéer och regissörer, en stor del av arbetet är att identifiera en potential i något som ännu inte finns. Story har kontinuerlig kontakt med filmutbildningar för att hitta nya berättare.

-I Stockholm kan vi inte luta oss mot regionala utvecklingspengar, det är verkligen en stor nackdel även om Filmbasen jobbar bra med talangutveckling. Som större bolag har vi också många projekt parallellt, alla kan inte vara hos dokumentärkonsulenten så ibland har vi vänt oss till långfimskonsulenten, men i framtiden kommer det inte att vara möjligt. Det är synd för jag tror det kan vara bra med ett antal personer man kan gå till, sa Tobias.

-Jag investerar ofta ett år av egen tid i projektet innan det är dags att söka utvecklingspengar, fortsatte Anna Byvald.

-Det är mycket få dokumentärer som gått via långfilmskonsulenten, och ni ska veta att vi ser till projekt/filmer, inte främst vilket bolag de hör till och hur många filmer bolaget är inne med. Samtidigt har vi begränsade medel och såsmåningom konkurrerar man så klart med sig själv, förtydligade SFI:s dokumentärfilmskonsulent Cecilia Lidin.

Trots att paneldeltagarna har olika inriktning på sin verksamhet ser deras finansiering generellt väldigt lika ut. Cirka 70 % består av svenska pengar, 20-30% av nordiska och max 20% är internationell finansiering. Förfinansieringen står för hela 90% och intäkter från distribution och försäljning utgår bara 10%.

-Många nya regissörer har svårt att förstå detta, att det är väldigt lite pengar som kommer in efter att filmen är klar, sa Magnus.

-Nya plattformar som till exempel Netflex ger hopp om nya sätt att sprida och tjäna på sin film, sa Anna.

-Det är spännande för vi står i en brytningstid, sa Tobias. Vi märker att TV är nervösa över alla vod-varianter som utvecklas, de vill inte gärna ge bort vod-distributionen, men det är viktigt vara medveten om vilka avtal man skriver eftersom utvecklingen går så fort.

-Det är jätteviktigt med tydliga avtal, då kan man sen få till den där personkemin alla vill ha i och känna att "vi är ett rockband", instämde Magnus.

Margret Jansgård, producent på WG, frågade om lanseringsfasen, var tar producentens arbete egentligen slut? Hur ska man finansiera arbetet efter produktionen? Hon berättade att WG som de flesta bolag lever på produktionen och därför också måste producera hela tiden. Då är det mycket svårt att finansiera arbetet med att få ut den färdiga filmen. En viktig fråga att lösa eftersom alla producenter gör film för att filmen ska möta sin publik. Anna Byvald berättade att hon letar efter långsiktigt arbete med säljagent för detta och Tobias Jansson höll med:

-Det skaver att släppa taget om filmer, jag skulle vilja ha en avdelning på Story som jobbar enbart med att få ut filmerna, sa Tobias. 

Bredvid Cecilia Lidin satt Jenny Örnborn, tidigare producent på Story, nu anställd på SFI.
-Vi vet att det är ebarmeligt låga ersättningar inom dokumentärfilmen. Vi tycker att det är viktigt för svensk dokumentärfilm med ett spretigt produktionslandskap som resulterar i olika filmer. Nästa år får vi ett tillskott i budgeten för dokumentär och då är det viktigt att ni visar oss vad er tid kostar och tar med tid för både utveckling och spridning i era ansökningar.

Samtalet arrangerades efter ett initiativ av dokumentärfilmaren Jessica Nettelbladt, som skrivit boken "Att leva och överleva som dokumentärfilmare" (boken finns att köpa via flera internetshopar). Samtalsledare var Ove Jenssen från EDN och Lisa Nyed från Film i Skåne. Lisa avslutade med förhoppningen att Jessicas nästa bok ska kunna beskriva att konkret hur kan överleva som både dokumentärfilmare och producent, och hur man bygger stabila bolag genom att få ut sina filmer brett och på så vis få in pengar till nya projekt.

Se också SVT Rapports inslag från M:Dox:
http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/article574798.svt?fb_action_ids=10...

Foto: Joakim Strand
Bilden visar från vänster: Jessica Nettelbladt, Lisa Nyed, Anna Byvald, Tobias Jansson och Magnus Gertten

Du har väl läst om FÖRVARETS work in progress på M:Dox?
http://www.filmbasen.se/nyheter/2012-11-13/förvarets-work-progress-succé

Skrivet av: Karin Ekberg

www.filmbasen.se drivs av Film Stockholm med stöd av Stockholms Läns Landsting och Botkyrka kommun © Stockholms Läns Landsting och respektive upphovsman. Läs mer om Filmbasen

Finansiärer

Film Stockholm

Botkyrka kommun